Genomförande

I de nationella riktlinjerna för strokesjukvård anges flera krav på kompetens, utbildning och resurser. Vissa krav är redan tillgodosedda i Norrbottens strokevård, medan andra krav förutsätter att kompetensen höjs och/eller att resurser förstärks. Detta gäller framför allt samordningskrav i vårdkedjan och krav rörande eftervården och det långsiktiga omhändertagandet av strokepatienterna inom såväl primärvården som den kommunala vården. Dessa krav kan betecknas som inriktningskrav och bör utgå från Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för strokesjukvård. 

Projektet som har utarbetat detta förslag till vårdprogram har formulerat inriktningskraven i form av förbättringsområden för strokevården i Norrbotten:

• Upprepad och anpassad information och utbildning till personer som insjuknat i stroke och deras närstående.
• Förbättra nätverket kring patienterna och deras närstående genom ökad samverkan med patientorganisationer.
• Förbättrade kunskaper om strokevård. Kompetensutveckling och kalibrering genom länsövergripande träffar samt askultationer hos kollegor både internt och externt.
• Förtydligande av prioriteringsordningen; göra den praktiskt tillämpbar och känd i hela vårdkedjan.
• Förankra det rehabiliterande synsättet genom hela vårdkedjan. Detta är extra viktigt vid strokevård och kräver utbildning, information och tvärprofessionell samverkan.
• Ökad tillgång till kvalificerad teamrehabilitering efter utskrivning från sjukhus. Kring de personer som insjuknat i stroke, tillföra kompetenser som idag har för små eller inga resurser; logopeder, kuratorer och dietister.
• Förbättrad sekundärprevention, det vill säga behandling av riskfaktorer efter en stroke.
• Samverkan över huvudmannaskap kring patienterna och dennes närstående. Tydliggöra gränsen mellan primärvården, specialiserad sjukvård och kommunens uppdrag.
• Förbättrad informationsöverföring mellan specialiserad vård, primärvård och kommun.
• Genom hela vårdkedjan ökade kunskaper om sväljningssvårigheter och näringstillförsel.
• Öppnare attityd inför personernas samlevnadsfrågor genom ökade kunskaper om manlig och kvinnlig sexualitet före/efter en stroke.
• Förbättrad information om tandvård och bedömningar av mun/tänder för strokepatienterna.

Genomförande av vårdprogrammet förutsätter förändringar inom ovan nämda förbättringsområden och skulle med största sannolikhet förbättra livssituationen för de strokedrabbade och deras närstående.

Ett näraliggande exempel på effekten av en medveten satsning på strokevården är de strokeenheter som nu upprättats på länets samtliga sjukhus. Den förändringen har förutom kortare vårdtider även medfört en förbättrad kvalitet, bland annat genom att alla strokepatienter nu handläggs enligt gemensamma, fastställda riktlinjer. En målmedveten satsning på förbättringsområdena ovan skulle med stor säkerhet ge ytterligare vinster i kvalitet och ekonomi.

Uppföljning

Detta vårdprogram är baserat på den kunskap och erfarenhet, de nationella riktlinjerna för strokesjukvård och den sjukvårdsstruktur som var aktuell då vårdprogramsarbetet bedrevs under åren 2002-2004. Då vårdprogrammet godkändes gavs ansvaret för att hålla det aktuellt till länschefen Rehabilitering/Reumatologi. Denne får delegera ansvaret för de olika avsnitten och länkarna i vårdprogrammet till medarbetare med kunskap inom de olika fält som berörs. Det kommer att ske en regelbunden översyn av vårdprogrammet.  

Förändringar som innebär påtaglig resursförstärkning måste hanteras i särskild ordning.

Kvalitetsarbete

Riks-Stroke

Riks-Stroke är ett rikstäckande kvalitetsregister där länets samtliga akutsjukhus deltar. Alla patienter med stroke skall registreras vid insjuknandet och vid uppföljning efter tre månader via sjukhuset.

Kvalitetsarbete i Norrbotten

Som all annan hälso- och sjukvårdsverksamhet är strokevården ålagd att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. I dag är detta relativt outvecklat och i första hand måste ett utvecklingsarbete bedrivas i de lokala enheternas / verksamhetsområdenas regi.

Kontaktpersoner