Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig.
Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?

Handläggningsöverenskommelse Diabetes mellitus
Norrbottens läns landsting
Version
Kortversion
Ersätter
2008-04-10
Giltig from
2009-01-01- t v
Upprättat av
Länsgrupp diabetesvård
Godkänt av

Njursjukdom vid diabetes

Njurmedicinsk specialistkompetens finns på medicinklinikerna i Sunderbyn, Gällivare, Kalix och Piteå

Bakgrund

Övervakning av njurfunktion och diabetesnefropati
Diabetesnefropati hör till de allvarligaste senkomplikationerna som kan drabba diabetikern. Det är en för samhället mycket kostsam komplikation och står för en betydande del av den överdödlighet som drabbar diabetiker. Förebyggande vård och aktiv behandling kan i hög grad förebygga detta.

Diabetesnefropati är en skada på glomeruli och den viktigaste orsaken är hyperglykemi. Såväl hypertoni som rökning är också starkt bidragande riskfaktorer. Vid typ 2 diabetes finns ofta inslag av nefroskleros.

Mikroalbuminuri
Det första tecknet på begynnande diabetesnefropati är Mikroalbuminuri som definieras som utsöndring av 30-300mg/dygn alt 20-200ug/minut av albumin i urinen alt u-albumin/krea-kvot 3-30 i minst två av tre på varandra påföljande prov.
Graden av albuminuri varierar mellan mättillfällen och ökar tillfälligt vid feber, uvi, fysisk aktivitet och dålig metabol kontroll. Därför är upprepade prov nödvändiga för att fastställa att en individ har risk för att utveckla fortsatt njurskada. Vid mikroalbuminuri föreligger dessutom en kraftigt ökad risk för makrovaskulära komplikationer och retinopati jämfört med diabetiker med normal albuminutsöndring.

Åtgärder

Albumin i urinen ingår i årskontrollen av diabetiker upp till en biologisk ålder av 70-75 år, då felkällorna framför allt i form av nefroskleros gör att nyttan av att mäta avtar.

I Norrbotten används såväl prov på morgonurin (U-albumin), som U-albumin/krea-kvot.  Bägge metoderna har för- och nackdelar och det allra viktigaste är att vi över huvud taget mäter. Vid snabb progress eller rikligt med riskfaktorer bör mätningen upprepas med tätare intervall. Dygnssamling kan övervägas vid behov av mer exakt kvantitativ diagnostik. 

S-krea är en sen markör för njurskada och börjar stiga först när den glomerulära filtrationen minskat med hälften. Mest uttalat är detta vid låg muskelmassa. För en bättre bestämning av filtrationen kan man mäta S-cystatin C (Labhandboken) som ger acceptabelt noggranna värden ner till GFR 10-20 ml.

S-Krea och S-K bör kontrolleras minst årligen på alla som har manifest mikroalbuminuri eller behandlas med antihypertensiva som kan påverka njurfunktion eller elektrolyter. Vid  massiv proteinuri eller kreatininstegring även kontroll av urea, ca, alb, fosfat, urat, U-sticka  och ställningstagande till remiss till njurmedicin.

Omprövning av i stort sett alla peroral diabetesmediciner vid sjunkande GFR!

Behandling

Vid påvisad mikroalbuminuri innefattar behandlingen förbättring av glukosmetabol kontroll (om möjligt) och blodtrycksbehandling, i första hand med ACE-hämmare (alt. AII-blockerare vid biverkningar).
Målet för blodtryckssänkningen är att återgå till personens normala blodtryck, eller åtminstone till 125/75 och ytterligare blodtryckssänkande preparat behövs ofta som tillägg. Rökstopp och optimering av lipider är andra väsentliga delar av behandlingen för att minska den kardiovaskulära riskbördan. Ett EKG kan  vara på sin plats och det kan finnas anledning att intensifiera ögonkontrollerna. 

Vill du läsa mer?
  Diabeteshandboken.se

 Tillbaka till första sidan



Sökord:

Njursjukdom och diabetes




  • Redaktör: Webbredaktionen
  • Ansvarig: Expertgrupp diabetesvård
  • Senast ändrad: 2007-08-20 16:11