Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig.
Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?


Version
1
Ersätter
Diagnostik, klassificering och screening
Giltig from
2014-01-01
Upprättat av
Christer Andersson
Godkänt av
Expertgrupp diabetes

Klassificering av diabetes (WHO klassifikation 1997)

Diabetes Mellitus är egentligen en grupp sjukdomar som karaktäriseras av högt blodsocker pga nedsatt insulinproduktion, försämrad insulineffekt eller bådadera. WHO:s klassifikation (1997) försöker utgå från patogenesen även om denna i många fall är oklar.

Det kan ibland vara svårt att kliniskt fastställa vilken typ av diabetes det rör sig om och många gånger verkar det röra sig om blandformer.

Typ 1-diabetes (10 - 15%).
Definition: Destruktion av de insulinproducerande betacellerna och samtidigt bevarad god insulinkänslighet.
Klinisk bild: Tidig och snabb utveckling – veckor – 2 månader, tidigare oegentligt kallat "barn och ungdomsdiabetes", De flesta debuterar före 35 års ålder och är normalviktiga. Viktnedgång vid debut, ofta törst, polyuri och trötthet.
GAD antikroppar finns i 80% och C-peptid värdet är lågt.
Typ 1-diabetes är en ren insulinbristsjukdom och behandlingen består därför först och främst av insulin anpassat till ett bra kosthåll och motion.

LADA (Latent Autoimmune Diabetes in the Adult).
Typ 1-diabetes, men med klinik som vid Typ 2 diabetes med långsamt insjuknande och ej insulinberoende inom 6 månader. Debut över 35 års ålder och GAD positiva.

Typ 2-diabetes (ca 85%).
Definition: Nedsatt känslighet för insulin i kombination med gradvis avtagande betacellsfunktion.
Klinisk bild: Ju äldre patient ju mer sannolikt är det typ 2-diabetes, ovanligt innan 35 års ålder. 15-20% av 80 åringar och äldre har typ 2-diabetes. Patienterna är oftast överviktiga och har lindriga symtom. Långsam symtomutveckling över månader (trötthet, ev törst, större urinmängder och ev viktnedgång vid höga P-glukosnivåer). Ofta metabolt syndrom (bukfetma, hypertoni, hyperlipidemi, gikt), ärftlighet eller tidigare graviditetsdiabetes. Svarar bra på kost, motion och tablettbehandling. 20% har komplikationer vid diagnostillfället (hjärt-kärl sjukdom, mikroalbuminuri, retinopati, neuropati) och patienterna har oftast haft sjukdomen odiagnostiserad några år.

Sekundär diabetes (<5%)
Pancreassjukdomar: Pankreatit, pankreascancer, trauma, cystisk fibros, hemochromatos. Ofta svårinställda eftersom även alfacellerna (glukagon) är skadade.
Endokrinopatier: Hypertyreos, Cushing, Acromegali, Polycystiska ovarier (PCO)
Läkemedel: Kortison, tiazider, neuroleptika, interferon
Vissa infektioner och genetiska defekter t.ex. MODY

Graviditetsdiabetes (1-3% av alla graviditeter).
Under graviditeten ökar insulinresistensen och insulinbehovet. Om kvinnan inte förmår öka insulinproduktionen tillräckligt leder det till förhöjda B-glukosvärden och graviditetsdiabetes.
30% utvecklar diabetes inom 10 år och hälften utvecklar diabetes senare i livet, varför information och uppföljning är viktigt.



Sökord:

HÖK

Diabetes




  • Redaktör: Gunvor Tuoma
  • Ansvarig: Expertgrupp diabetes
  • Senast ändrad: 2014-03-25 07:30