Syfte

Syftet med dessa rekommendationer är att förbättra livskvaliteten för de mest sjuka äldre genom att ge rätt dosering av betydelsefulla läkemedel, undvika läkemedel som inte tillför något positivt vad gäller livskvalitet och undvika vårdskador pga polyfarmaci och olämpliga läkemedel.

Definition av målgrupp

Utgångspunkten är Socialstyrelsens definition av de mest sjuka äldre. Gränsen för målgruppen i detta sammanhang är 75 år och äldre med fokus på kärngruppen, det vill säga de som har både omfattande omvårdnads- och sjukvårdsbehov. Många har kognitiv svikt. I genomsnitt använder denna patientgrupp tio läkemedel per dygn och den kvarstående livslängden överstiger sällan två eller tre år. Studier visar att upp till 30 % av akuta inläggningar av äldre på sjukhus helt eller delvis beror på läkemedelsbiverkningar. Upp till hälften av dem bedöms möjliga att undvika.

För sköra äldre patienter med kort förväntad återstående livslängd ska symtomatisk behandling och bibehållande av livskvalitet prioriteras före prevention.

Allmänt att tänka på vid läkemedelsbehandling av sköra äldre

Utgångsläget utgörs av noggrann diagnostik och läkemedelsanamnes. Äldre patienters situation är ofta komplex, vilket kräver särskild aktsamhet. Läkemedelsbiverkningar kan vara svåra att skilja från sjukdomstillstånd-/symtom och därför är det av stor vikt att alltid ha i åtanke att symtom kan vara utlösta av läkemedel. Nyttan med behandlingen ska vara större än risken.

Minska risken för biverkningar genom att tillämpa "start low go slow" och regelbundet:

• Kontrollera eGFR
• Mäta blodtryck i sittande och stående och kontrollera vikten
• Göra interaktionskontroll (se Janusfönster i VAS)
• Bedöma patientens förmåga att förstå information och följa ordinationer
• Beakta läkemedel som bör undvikas hos äldre.

Indikation för varje ordinerat läkemedel

• Läkemedelsbehandling som saknar välgrundad indikation eller inte tillför nytta/är olämplig bör avslutas.
• Ange slutdatum för tillfällig ordination.
• Tänk på att vissa tillstånd hos äldre med framgång kan behandlas icke-farmakologiskt.

Njurfunktionen

För läkemedelsdosering är det eGFR (uppskattad glomerulär filtrationshastighet) som anger behov av dosjustering. P/S-kreatinin är otillräckligt och ska inte användas.

Läs mer om ordination av läkemedel vid nedsatt njurfunktion på Region Stockholms webbplats:

Om Janusmed njurfunktion

Janusmed Njurfunktion kan nås antingen via janusinfo.se eller, för specifik patient, via ”eGFR”-knappen i Janusfönstret i VAS LM. Tänk på att det krea-värde som används för beräkning av relativt eGFR i VAS är det senaste tagna inom 12 månader (i VAS), oavsett vårdgivare. Bedöm om det senaste värdet är representativt. Om man bedömer att det senaste tagna krea-värdet inte är representativt kan man, genom att klicka på de olika flikarna i Janusmed njurfunktion, se rekommendationer för andra eGFR-intervall än det förvalda. 

Läkemedelsgenomgång

Patienter 75 år och äldre med minst fem ordinerade läkemedel ska erbjudas en läkemedelsgenomgång.
Läkemedelsgenomgångar – anvisning - Region Norrbotten
Läkemedel som bör undvikas till äldre - Socialstyrelsen

Symtomskattning med PHASE-20

Symtomskattningsskalan PHASE-20 (PHArmacotherapeutical Symptom Evaluation, 20 frågor) kan användas för att identifiera symtom hos äldre som kan ha samband med läkemedelsbehandling, till exempel biverkningar. PHASE-20 finns i olika varianter och finns även översatt till flera olika språk. Dessutom finns PHASE-Proxy som är avsedd för personer med svår kognitiv svikt.

Läkemedelsgenomgång och korrekt läkemedelslista

Läkemedelsgenomgångar finns reglerade i 11 kap. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:37) om ordination och hantering av läkemedel i hälso-och sjukvården. I föreskrifterna finns bland annat regler om enkel respektive fördjupad läkemedelsgenomgång och är ett av flera redskap som tagits fram i syfte att öka kvaliteten och säkerheten i läkemedelsbehandlingen, särskilt hos äldre. En läkemedelsgenomgång görs under läkares ansvar och vid behov i samarbete med annan hälso- och sjukvårdspersonal t.ex. andra läkare, apotekare och sjuksköterskor.