Utförande laboratorium
Mikrobiologiska laboratoriet, Sunderby sjukhus
Remiss
I första hand elektronisk remiss (VAS-kod: MRSA)
Om kliniken ej kan skicka elektronisk remiss: Mikrobiologiska laboratoriets pappersremiss.
Viktig remissinformation: Orsak till att odling tas, dvs. indikation. Viktigt att det framgår om odlingen är en vanlig screening eller om infektion föreligger.
OBS! Meddela labbet när ni skickar prover från flera patienter eller personal samtidigt, till exempel smittspårning på en avdelning, detta så att labbet kan ombesörja att det finns tillräckligt med odlingsplattor. Sätt ett gummiband runt prover som tillhör samma patient.
Provtagning
Pinnprov, provtagningsset svart hatt art. nr. 16205.
Fukta pinnen med sterilt vatten eller koksalt om torrt provtagningsområde.
Screening: Näsöppning, svalg och ljumske/perineum.
Näsöppning: Fukta pinnen. Rotera pinnen mot näsvinge och yttre delen av nässkiljeväggen.
Svalg: Rotera pinnen mot tonsiller och bakre svalgvägg.
Ljumske/perineum: Fukta pinnen vid behov. Rotera pinne i ljumske eller perineum.
Sår/skadad hud: Fukta pinnen vid behov. Pinnen pressas med viss kraft och roteras ordentligt mot sårkanten/hud.
Infarter, CVK/PVK, drän, PEG mm: Fukta pinnen vid behov. Provet tas från/runt insticksstället.
Provhantering
Kyltransport
Svarsrutiner
Prover odlas dagligen. Negativa resultat svaras ut efter 2 dagar. Positiva resultat svaras ut i normalfallet efter 2-3 dygn.
Referensintervall/beslutsgräns
Växt av MRSA. Ingen växt av MRSA
Indikation
Klinisk misstanke. Screening. Uppföljning av bärarskap. Smittspårning.
Medicinsk bakgrund/tolkning
MRSA är klassad som allmänfarlig och är anmälningspliktig och smittspårningspliktig. MRSA som orsakat infektion skickas till Folkhälsomyndigheten för SPA-typning enligt Nationella övervakningsprogrammet.
Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) är stammar av stafylokocker som är resistenta mot så gott som alla betalaktamantibiotika (penicilliner, cefalosporiner och karbapenemer). Infektioner med MRSA kan därför vara svåra att behandla. MRSA är ett stort vårdhygieniskt problem runt om i världen. Det finns ett fåtal nya cefalosporiner som har aktivitet mot MRSA.
MRSA sprider sig på samma sätt som andra hudbakterier. Infektionspanoramat är i stort detsamma för MRSA som för Staphylococcus aureus.
Risk för bärarskap är störst när man har skadad hud, vid sår eller vid vissa kroniska hudsjukdomar som psoriasis och eksem. Bärarskap är också vanligare hos sjukhuspersonal, injektionsmissbrukare, personer med diabetes och dialyspatienter. Har man inga riskfaktorer blir man vanligtvis bara tillfällig bärare av MRSA. I vissa fall kan det bli aktuellt att göra ett försök att eradikera bärarskapet. Vårdpersonal som har MRSA ska informera sin arbetsgivare om bärarskapet och kan genomgå en eradikeringsbehandling.
Smitta sker både i samhället och inom vården. Resor till länder med hög förekomst är en riskfaktor för att smittas. Inom vården kan bristande följsamhet till basala hygienrutiner föra smitta från en patient till nästa. Dåligt rengjord sanitär utrustning/instrument och överbeläggningar kan också bidra till spridningen.
Interferens och felkällor
Feltaget prov, felaktig hantering av provet. Pågående antibiotikabehandling.
Metod
Odling på selektiva medier.
Ackrediterad
Nej