Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig.
Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?

Sunderby sjukhus
Klin kem lab
Version
3.0
Ersätter
2.0
Giltig from
2018-04-19
Upprättat av
RJ
Godkänt av
ES

S- Kortisol

Utförande laboratorium

Klin kem lab Sunderbyn

Remiss

Elektroniskt via VAS (provkod: kortis) alt pappersremiss

Provtagning

SERUM
Venblod i gelrör, alternativt kapillärblod (mikrotainer med gel).
Ange provtagningstidpunkt.

Provhantering

Centrifugeras i 5 minuter 22°C vid 2400 x g.
Centrifugerat prov hållbart:
Gelrör: 24 timmar rumstemperatur, 7 dygn i kyl.
Avhällt serum: 3 månader i frys.

Svarsrutiner

Alla dagar dygnet runt.

Referensintervall / Beslutsgräns

Beslutsgräns:
P-Kortisol (morgonvärde) > 350 nmol/L hos fysiskt ostressad patient innebär låg sannolikhet för ACTH/kortisolbrist.

Referensintervall:
Morgontimmar, före kl 10.00: 101 - 536 nmol/L
Eftermiddagstimmar, efter kl 17.00: 79 – 478 nmol/L

Beslutsgräns är lagd enligt Equalis rekommendationer, i samråd med endokrinologerna, Region Norrbotten, from juni 2016.

Efter Synacthen: se VIS

Medicinsk bakgrund / Tolkning

Kortisol är den viktigaste glukokortikoiden hos människan. Den skyddar mot chocktillstånd vid stress genom att behålla glukosvärdet stabilt. Hormonet bildas i binjurebarken och sekretionen stimuleras av adrenokortikotropt hormon(ACTH) från hypofysen.

Sekretionen följer dygnsvariationen av ACTH, vilket medför att koncentrationen av kortisol varierar under dygnet och är som högst på morgonen och lägst omkring midnatt.

I plasma transporteras kortisol bundet till transkortin (ca 75 %) och till albumin (ca 15 %). Den resterande fria fraktionen (ca10 %) av steroiden är biologiskt aktiv.

Kortisolet metaboliseras ffa i levern och utsöndras med urinen.

Graviditet, preventivmedel och östrogenbehandling ger upphov till förhöjda kortisolkoncentrationer. Lever-, tyreoidea sjukdomar, stress, ålder och andra mediciner påverkar också sekretionen och metabolismen av kortisol.

Kortisol i serum eller plasma rekommenderas för diagnostik och uppföljning av hyperfunktion i binjurebarken eller vid binjurebarksinsufficiens. Förhöjda värden förekommer vid Cushings syndrom, men mätvärden inom referensintervallen utesluter inte diagnosen. Dygnsvariationen saknas då ofta men inte alltid. Vid binjurebarksinsufficiens (primär och sekundär) kan låga normal värden på S-Kortisol förekomma och därför görs ACTH-stimulering med bestämning av kortisol i serum och urin. Lågt S-Kortisol kan ses efter tillförsel av potenta glukokortikoider t.ex. dexametason. Förhöjda värden kan förekomma vid 21-hydroxylasbrist.

Interferens och felkällor

HAMA-interferens kan förekomma.
Heterofila antikroppar kan påverka analysen.
I prover från patienter som behandlas med prednisolon, fludrokortison eller prednison kan falskt höga S-Kortisol erhållas.

Metod

Kemiluminiscens, immunologisk (CMIA)

Ackrediterad

Ja



Sökord:

kortisol Addisonkris Addisons-sjukdom binjurebarks-insufficiens cortisol glukokortikoid-behandling överfunktion-av-binjurebark




  • Redaktör: Isabella Björkman
  • Ansvarig: Elisabet Söderström
  • Senast ändrad: 2019-09-04 12:55