Klinisk kemi vid Sunderby sjukhus har ändrat något i provhanteringsrutiner för Ammonium. Ammonium är ett känsligt prov där den preanalytiska hanteringen spelar stor roll för resultatet. Prov ska föras från avdelningen/mottagningen till laboratoriet på is och inför transport till laboratoriet i Sunderbyn, där analysen utförs, ska provet kylcentrifugeras. Vg se provtagningsanvisningar i labhandboken P-Ammonium

-Hur är det egentligen...

I och med bytet av rutinkemiinstrument på laboratoriemedicin i Norrbotten utgick analysen albuminkorrigerat kalcium ur sortimentet i likhet med hos flera andra landsting/regioner. Bland annat för att formler inte är anpassade för denna albuminmetod, men också för att joniserat kalcium är ett bättre alternativ då behov finns att säkrare värdera kalciumstatus. Det har kommit en del frågor, så vi skriver därför lite ytterligare information här nedan.

Skelettet innehåller 99 % av kroppens kalcium. I plasma förekommer kalcium i tre former:

-proteinbundet huvudsakligen till albumin (40 %).

-komplexbundet, med fosfat, citrat etc (10 %).

-fritt i jonform, s.k. "joniserat kalk" vilket är den biologiskt aktiva formen (50 %).

Bundet och fritt kalcium står i en pH-beroende jämvikt; stigande pH ökar bindningen till albumin. Koncentrationen av joniserat kalcium extracellulärt regleras mycket noga genom parathormon, D-vitamin och kalcitonin för att vitala cellaktiviteter som neuronaktivitet, muskelkontraktioner och cellpermeabilitet skall fungera normalt.

Totalkalcium i serum, S-Kalcium (S-Ca) är indicerad vid utredning av många olika typer av tillstånd bl.a. vid utredning av symtom som huvudvärk, trötthet, obstipation, polyuri, kramptillstånd m.fl. Totalkalcium i serum återspeglar kalciumjonkoncentrationen i de flesta fall där albuminkoncentrationen i serum är normal. Men S-Kalcium ska bedömas i förhållande till serumnivån av albumin. Vid tillstånd med sänkt albuminhalt ska S-Kalcium vara lägre än normalt utan att patienten uppvisar hypokalcemiska symtom (se nomogram) (1).

Beräknat albuminkorrigerat S-Ca har dålig korrelation till joniserat-kalcium och rekommenderas inte. Webbaserade albuminmodifierade formler kan tom ge sämre uppskattat kalciumstatus än totalt ojusterat kalcium (2).

Vid hypoalbuminemi, njurinsufficiens och hos patienter som fått stora blodtransfusioner (citratblod) är analys av joniserat kalcium nödvändig då totalkalcium ger en felaktig bild av kalciumtillgången för vävnaden. Det är koncentrationen av joniserat kalcium som är den biologiskt och diagnostiskt intressanta vid misstanke om rubbad kalciumomsättning.

Vid oklarheter rörande tolkningen av totalkalcium eller behov av säkrare värdering av biologiskt aktivt kalcium förordas därmed analys av joniserat kalcium vilket analyseras vid Klinisk kemi, Sunderby sjukhus på en ABL 825 flex.

1. Laurells Klinisk kemi, 9:e upplagan s.542.Peter Ridefelt & Johanna Helmersson-Karlqvist (2017):
2. Albumin adjustment of total calcium does not improve the estimation of calcium status, Scandinavian Journal of Clinical and Laboratory Investigation, DOI: 10.1080/00365513.2017.1336568

http://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/00365513.2017.1336568

Onsdagen den 7/6 kl.11.00 kommer klinisk kemi på alla sjukhuslaboratorier i Norrbotten att gå över till de nya instrumenten för rutinkemi analyser. Ny leverantör är Abbott med annan metodik än tidigare. Under denna dag och en tid framöver kommer det att bli förlängda svarstider. Bland annat för att vi inte direkt kan använda oss av automatgodkännande. Det är extra viktigt att alla prover som är brådskande AKUT-märks. Vi jobbar för att så snabbt som möjligt uppdatera provtagningsanvisningarna i labhandboken för alla analyser, men alla dokument kommer inte att vara färdiga den 7/6.

För de flesta analyter kommer vi behålla nuvarande referensintervall för vuxna. Men för barn kommer flertalet att förändras och något tillkommer. Detta för att det finns tillgång till publicerade referensintervall skapade på svensk population from 6 månaders ålder och analyserade på samma instrument typ som vi kommer att använda. För de referensintervall som ändras så kommer en kommentar att medfölja svaren.

Albuminmetoden – går från en bromcresolgreen (BCG)à bromcresolpurple (BCP) med förväntat lägre värden. Vår metodjämförelse visar att nivån sjunker ungefär 10 % i medeltal. Denna metod kommer att vara en av de rekommenderade metoderna för albumin framöver. Vi behåller samma referens intervall för vuxna som tidigare, som tex Uppsala också har med motsvarande metod. Det medför dock att vi inte kommer att utföra albuminjusterat calcium då formler inte är anpassade för den albuminmetoden, men också för att joniserat calcium är ett bättre alternativ.

Albuminmetoden som användas vid beställning av elforeser kommer att vara densamma fram till byte under hösten.

Calcium, albuminjusterat utgår som beställningsbar analys inom norrbotten (se ovan).

CRP metoden blir en samstämmig våtkemisk metod på alla labb i länet, samma som Sunderbyn haft senaste åren, där vi tidigare haft metodskillnader som ibland speglats i analysresultaten inom länet. Vi kan därmed använda < 5 mg/L som referensgräns enligt leverantörens angivelse.

Bilirubin, total respektive konjugerat: kommer att ske för samtliga åldrar med samma metoder så analysen Bilirubin neonatal total och konjugerat (bilN och bilkN) utgår.

Karbamazepin: metodjämförelsen visar en sänkning på ca 15 % jämfört med tidigare metod. Rekommenderat terapeutiskt intervall kvarstår enligt FASS.

Under hösten så kommer också en övergång från Troponin T hs till Troponin I hs göras och även byte av metoder för hormoner, proteiner mm. Vi har haft ett infomöte med kardiologerna vid Sunderby sjukhus där Abbott presenterat sin metod. Pro-BNP metod kommer att bytas senare under hösten när Abbott kan leverera sin nya metod för den analysen.

Här kommer årets andra nummer av  Raka Rör.

Till samlingssidan för Raka Rör

30/5-17 tas nya koagulationsinstrument i drift vid Laboratoriemedicin, Klinisk kemi i hela Region Norrbotten. Detta innebär förändringar i metoder och referensintervall enligt följande:

APTT – ny metod med ändrat referensintervall från dagens 23-39 sekunder till 25-32 sekunder. Vid normala tider ses ingen större metodskillnad. Förlängda tider blir kortare med den nya metoden. Även vid heparinbehandling ses kortare förlängning av APT-tiden än med den gamla metoden, men rekommendationer enligt FASS vid monitorering av heparinbehandling kan följas. Metoden är liksom tidigare lupuskänslig.

D-dimer – ny metod med samma cut-off på < 0,2 mg/L som tidigare. För Kalix, Gällivare, Kiruna och Piteå kommer bytet att innebära ett minskat antal falskt positiva provsvar.

PK(INR) – inga betydande förändringar.

I Sunderbyn analyseras även:

Antitrombin – metodbyte från en faktor Xa-baserad till en trombinbaserad metod vilket innebär att Apixaban (Eliquis) och Rivaroxaban (Xarelto) inte interfererar med analysen vilket däremot Dabigatran (Pradaxa) gör. Med den gamla metoden var det tvärtom. Oförändrat referensintervall.

Fibrinogen – inga betydande förändringar.

Som vanligt är det viktigt att följa provtagningsanvisningar för att undvika hemolys, fylla rören upp till markeringen och blanda rören efter provtagning.

För er som skickar frysta prover in till ett sjukhuslaboratorium har vi skärpt centrifugeringstiderna för koagulationsanalyser. Proverna ska centrifugeras i 15 min vid 2000 g, innan plasman hälls över och fryses.

Vi är igång igen och analyserar ikapp så snabbt vi kan.

Ändring i nomenklaturen, per den 3 april 2017, för cervixprover (cytologi eller histopatologiskt provmaterial)

Med nytt Nationellt vårdprogram för prevention av livmoderhalscancer följer en ändring av nomenklatur för benämning av epiteldysplasier (intraepiteliala neoplasier).

Det tredelade cervikala intraepitelial neoplasi-systemet (CIN 1–3) kommer att ändras till en tvådelad nomenklatur där förändringar i skivepitelet graderas som låggradiga eller höggradiga.

Den nya terminologin är en översättning från det amerikanska Bethesdasystemet där låggradig intraepitelial skivepitellesion/low-grade squamous intraepithelial lesion (LSIL) motsvarar den tidigare diagnosen lätt dysplasi/CIN 1 och höggradig intraepitelial skivepitellesion/high-grade intraepithelial lesion (HSIL) motsvarar de sammanslagna diagnosgrupperna måttlig dysplasi/CIN 2 och stark dysplasi/skivepitelcancer in situ/CIN 3.

I våra svar kommer HSIL-diagnosen att specificeras, CIN 2 eller CIN 3.

Christer Kjellström
Medicinsk chef Patologi/Cytologi
Unilabs AB
Laboratoriemedicin

Påminnelse till alla Hälsocentraler, Mödravårdscentraler och BB-avdelningar i länet. Enligt gällande Vårdrutin vid urinodling på gravida ska även förekomst av GBS efterfrågas.

Skillnaden på urinodling och GBS-odling är att urinodlingen tar upp samtliga patogener med lägsta mängd 10^6cfu/L medan GBS-odling kan hitta mindre mängder av GBS, 10^4 cfu/L, (samtidigt som övriga bakterier hämmas).

Urinodling och GBS-odling kan utföras på samma prov, men lägg upp två frågeställningar.

Vårdrutin UVI under graviditet

Klinisk mikrobiologi vid Västerbottens läns landsting har övergått till Quantiferon med fyra rör QFT-TB Gold Plus®

För mer information se:
LabNytt n6 2016

Från och med 10 januari 2017 använder klinisk kemi i Region Norrbotten en något omformulerad metod för S-B12. Det är samma leverantör och metodprincip som tidigare och den visar god samstämmighet med tidigare metod och referensintervallet kvarstår 180 - 660 pmol/L. Den ändring man eventuellt kan märka är att lägsta svarsgräns ligger högre jmf med tidigare; 74 pmol/L, enligt leverantörens angivna värden för metodens mätprestanda, men så låga värden ses endast i en bråkdel av alla B12 prover som passerar.